Nordiska Ergonomisällskapet
Om NES Organisasjoner Konferanser Faget


Innhold
NES-konferansen: Et godt skolemiljø for både elever og lærere
  NES-konferansen: Intensiv användning av bärbar dator i skolarbetet  
Konferanser/seminarer i de nordiske foreningene
Internasjonale konferanser


 

NES konferencen 2004: Arbejdslivets etik.
Årets NES-konferanse fant sted i Kolding, i det sydlige Jylland, d. 16. til 18. august. Konferansetema var Arbejdslivets etik. Det vil bli innlegg rundt temaer som: Forskning og etikk, konsulenters etikk, etikk i bedriften og etikk i arbeidslivet generelt.


Mer stoff fra konferansen kommer!

NES2004-konferencen:            english

Eva Hansson Risberg, Dept. of Work and Health, National Institute for Working Life, Sweden:  
Intensiv användning av bärbar dator i skolarbetet ökar risken för hälsorelaterade besvär

Besvär i nacke förekom hos cirka en fjärdedel av männen och knappt hälften av kvinnorna i både elev- och referensgrupp. Huvudvärk var vanligare bland eleverna än i referensgruppen. Kvinnorna upplevde mer besvär jämfört med männen i samtliga kroppsregioner. Andra kroppsliga besvär och obehag, t ex muskelspänningar och magbesvär var ungefär lika vanliga i båda grupperna. Cirka hälften av eleverna med besvär uppgav att deras allmänna arbetsförmåga var negativt påverkad p g a värk, smärta och/eller andra besvär. Den vanligaste åtgärden, i både elevgrupp och referensgrupp, för att förhindra eller lindra besvär, var att ta medicin, t ex värktabletter.

Syftet med studien var att beskriva fysiska och psykosociala arbetsförhållanden samt förekomst och utveckling av symptom i nacke, skuldra, arm, hand och rygg och andra hälsorelaterade besvär bland en grupp elever på ett IT-gymnasium, med intensiv användning av bärbar dator i skolarbetet, samt att jämföra elevernas arbetsförhållanden och hälsa med vuxna yrkesverksamma datoranvändare. Resultaten baseras på data från 295 elever, 205 män och 90 kvinnor samt en referensgrupp med 1283 vuxna yrkesverksamma datoranvändare, 498 män och 785 kvinnor. Eleverna gick första årskursen på gymnasiet och var cirka 17 år. Personerna i referensgruppen arbetade inom olika yrken i både privat och offentlig sektor. Medelåldern var 42 år bland männen och 45 år bland kvinnorna. Alla besvarade en enkät vid studiens start om förhållanden som varit under den senaste månaden. Strukturerade observationer/bedömningar av datorarbetsplatsens utformning samt av arbetsteknik och arbetsställningar vid datorarbete utfördes av ergonomer enligt en checklista. För att fånga nytillkomna fall, följdes symptomutvecklingen under cirka ett år med en månatlig enkät. De nytillkomna fallen läkarundersöktes för att finna vad som var skadat och, om möjligt, diagnos.

 Förekomsten av fynd och diagnoser från läkarundersökningarna var likartad bland elever och referensgrupp. Eleverna använde dator fler timmar per månad och oftare längre sammanhängande arbetspass än referensgruppen. Eleverna upplevde generellt sämre bekvämlighet vid datorarbete jämfört med referensgruppen särskilt för arbetsstol och arbetsställning. Alla elever använde samma typ av stol och bord vilka inte var reglerbara i höjdled. En högre andel av eleverna hade sämre arbetsteknik, avlastade t ex inte armen tillfredsställande eller tryckte hand/underarm mot en kant, jämfört med referensgruppen. Vid datorarbete varierade eleverna arbetsställning i nacke och axelled mindre än referensgruppen. Resultaten pekar på att hälsorisker av ungdomars datorarbete bör studeras närmare men åtgärder kan och bör sättas in redan nu.

Lesa pdf-dokument

Andelen yrkesverksamma som arbetar vid bildskärm har ökat markant under perioden 1989 till 2001 (Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 2001). År 1989 arbetade cirka 30 % vid bildskärm och år 2001 hade andelen ökat till cirka 65 %, mer än en fördubbling. Andelen som arbetar minst halva arbetstiden framför bildskärm har också ökat markant under samma period, från cirka 10 % till cirka 35 %. Många använder dessutom datorn i ökad utsträckning i hemmet och på fritiden. I skolorna sker samma utveckling som i arbetslivet, antalet datorer och andelen användare ökar. Mellan åren 1993 och 2001 har antalet datorer för elevbruk i gymnasieskolan ökat från cirka 24 000 till drygt 72 000 vilket innebär att antalet elever per dator minskat från 11 till 4 (Skolverket, 2001). Antalet bärbara datorer, s k laptop, har också ökat kraftigt under senare hälften av 1990-talet framför allt i gymnasieskolan. År 1995 var antalet elever per bärbar dator i gymnasieskolan 383 och år 2001 hade antalet sjunkit till 53 elever per dator.


 .......

NES2004-konferencen:

Eva Hansson Risberg, Dept. of Work and Health, National Institute for Working Life, Sweden:  
Intensive use of laptop computer increase risks of health problems in schools

The aim of the study was to describe physical and psychosocial working conditions, and also the prevalence and development of symptoms in the neck, shoulder, arm, hand and back, as well as other health-related problems among a group of upper secondary school students, where there was intensive use of laptop computers in school work, furthermore, to compare the working conditions and health of the students with that of adults who use computers in their work. The results are based on data from 295 students (205 men and 90 women) and from a reference group consisting of 1283 adults (498 men and 785 women) who use computers in their work. The students were in the first year of upper secondary school and had a mean age of 17 years. The people in the reference group worked in different occupations in both the private and the public sector. The mean age was 42 years among the men and 45 years among the women. The subjects answered a questionnaire at the start of the study. The questions referred to the conditions during the previous month. Structured observations/ assessments regarding the design of the computer workstation, as well as work technique and working positions during computer work, were carried out by ergonomists in accordance with a checklist. In order to capture recent cases, the development of symptoms was followed during approx one year, using a monthly questionnaire. The recent cases underwent a clinical examination to identify injured structure and, if possible, diagnosis of the symptoms. Neck problems were found in approx a quarter of the men and just under half of the women, in both the student group and the reference group. Headaches were more common among the students than in the reference group. The women experienced more complaints compared with the men in all regions of the body. Other physical complaints and discomfort, e.g. muscular tension and stomach problems, were more or less equally common in both groups. Approx half of the students with complaints stated that their general work capacity was negatively affected due to aches and pains and/or other problems. The most common measure to prevent or relieve pain, in both the student group and the reference group, was to take medicine, e.g.pain-killers. The incidence of findings and diagnoses from medical examinations was similar among students and the reference group. Compared with the reference group, the students used a computer more hours per month, and more often for longer continuous working periods. The students experienced generally worse comfort during computer work, compared with the reference group, especially as regards their chair and working position. All students used the same type of chair and desk, which were not height adjustable. Compared with the reference group, a greater proportion of the students had worse work technique, for example, did not take the weight off their arm satisfactorily or pressed their hand/lower arm against an edge. During computer work, the students varied their working position in their neck and shoulder joints less than the reference group.

The results indicate that health risks in connection with young people’s computer work should be studied more closely, but measures can and should be taken right away.

Read pdf-document


Nordiska Ergonomisällskapet arrangerer hvert år en 3-dagers konferanse. Det praktiske arrangøransvaret går på rundgang mellom medlemsorganisasjonene. Konferansene tar opp et bredt spekter av ergonomiske problemstillinger og tilstreber en praktisk tilnærming, bl.a. ved at foreningenes medlemmer oppfordres til å dele sine erfaringer, enten i form av korte foredrag eller plakater (poster). Konferanseboken med sammendragene (abstracts) fra konferansene finner du under lenkene til de enkelte årene her på NES hjemmesiden.

Selv om konferansene dekker bredt og dermed favner de flestes ergonomi-interesser, forsøker man å gi konferansene en rød tråd utfra et overordnet tema. Her vil ligge invitasjoner, call for papers og annet relevantstoff til årets/kommende NES-konferanse.

 

     Utviklet av Nova-C AS